Lexicon Lapponicum, cum interpretatione vocabulorum Sueco-Latina et indice Suecano-Lapponico : in usum tam illorum, quibus cura ecclesiarum in Lapponia committenda, aut jam commissa est, quam aliorum curiosorum et linguarum studiosorum, indigenarum et exterorum illustratum praefatione Latino-Suecana Johannis Ihre; nec non auctum grammatica Lapponica / A Erico Lindahl ... et Johanne Öhrling ... confectum; in lucem editum cura et impensis illustriss. r:æ in ecclesias Lapponicas directionis.
- Lindahl, Erik.
- Date:
- 1780
Licence: Public Domain Mark
Credit: Lexicon Lapponicum, cum interpretatione vocabulorum Sueco-Latina et indice Suecano-Lapponico : in usum tam illorum, quibus cura ecclesiarum in Lapponia committenda, aut jam commissa est, quam aliorum curiosorum et linguarum studiosorum, indigenarum et exterorum illustratum praefatione Latino-Suecana Johannis Ihre; nec non auctum grammatica Lapponica / A Erico Lindahl ... et Johanne Öhrling ... confectum; in lucem editum cura et impensis illustriss. r:æ in ecclesias Lapponicas directionis. Source: Wellcome Collection.
19/808 page 11
No text description is available for this image
No text description is available for this image
No text description is available for this image![XI att thes upprinnelfe hos främmande fÖRas bor. Tu finner then låtteligea -Och utan omfvep hos Lapparne, hvilke, fom af vårt Lexicon fes kan, nämna famma djur med famma namn torde hända af thefs fnabba lopp, ty jag fer, att i famma fpräk betyder haiiigt Tok bemärker hos ofs en dåraktig, och tokighet därfkap. Om man genomvandrar then Göthifka verlden, finner man vål faken öfver allt, men ingenftädes något ord, fom härmed hafver fltyldfkap. Thet år Finfkt och Lappfl^t. The forre kalla en fåne tohco^ the fednare tajok och åfven taifokj fidflnämde tyckes vara beflågtadt med tofs och tofing^ fom i våra nedra Provincier och hos the Danika betyda en fåne. En dylik kallas hos ofs åfven tolper: kanlke af thet Lappdia telpe ^ fom beteknar ett fjol- ligt fkåmt. Then månnifko kroppens del, fom halfen år nårmaft, kalle vi dror^ men vare förfader och ån i dag iandfolket uti ätfkiliiga landfkap héivd^ härdar, Thet förra år otvifvelakteligen Göthiiktj ty AngloSaxoner* ne brukade fculdir ^ fculdor,, Alemannerne fadtirr ^ Engelsmånnerne fhouU der^ Tyfkarne fchulter, Thet fednare äter finner i intet af nåmda fpräk något, fom thermed hafver likhet, Lrer ej håller tråffas annorftädes ån i Lappika fjållen, hvareft, efter vår Ordboks intygande, man får höra JkidT dror kallas hardo. Thet nåmda ordet h<zrd förekommer uti then vackra boken, fom bår namn af Kommga jlyrilfe^ hvareft tä kännemärken af en dugtig krigsman uppräknas, fåges fid. 198. the Jkulu hava hret hryfi ok har* da, Then iatinf]\e uttolkaren tager thet fidfta ordet få, fom meningen vore, att han bör hafva bredt och härdt bröft, fåfom fkulie fidfta ordet hänföras till hdrd,, duriit^ men thet år lått, att märka, att fpräkets art i then meningen hade fordrat hardt och ej harda. Som Lappfka fpråkets förblandning med Göthifkan för aderton hundra är fedan börjats, och länge fedan tilltaget, tyckes troligt vara, att thefs öf- verlefvor mäfte thefs fiere igenfinnas, ju längre vi i tiden ga tillbakas. Och om jag ej far vill, beftyrkes hvad fagt är icke ringa, om jag bevi- fer, att åtfkilliga ord, i vära gamla lagar och andra medelåldrens fkrifter, af Finofka och Lappfka fpråken med måfta fåkerhctcn kunna upplyfas.](https://iiif.wellcomecollection.org/image/b28761832_0019.jp2/full/800%2C/0/default.jpg)