Om den germaniska ras-typen : föredrag vid nedläggandet af präsidiet i K. Vetenskaps-Akademien 1901 / af Gustaf Retzius.

  • Gustaf Retzius
Date:
1901
Catalogue details

Licence: In copyright

Credit: Om den germaniska ras-typen : föredrag vid nedläggandet af präsidiet i K. Vetenskaps-Akademien 1901 / af Gustaf Retzius. Source: Wellcome Collection.

Provider: This material has been provided by The Royal College of Surgeons of England. The original may be consulted at The Royal College of Surgeons of England.

    7/32 (page 5)
    främst iil] ning' af friesernas kranieform har sedan visat sig icke vara riktig. Dels har han haft ett alldeles för litet antal kra- nier till sitt förfogande, dels har han dömt på grund af de nuvarande förhållandena i Friesland. I ett år 1900 utkommet arbete har nämligen Fohner ådagalagt, att detta lands nuva- rande befolkning ingalunda är så ren som Virchow antagit, utan tvärtom företer samma slags blandning som det öfriga Nordtyskland, men att däremot de kranier, som anträffats i forngrafvarna, likna kranierna i Sydtysklands Reihengräber. De gamla germanerna vid Nordsjökusten, säger han, voro doli- kocefaler likaväl som deras verkliga stamfränder i det öfriga tyska riket. Allt synes därför bevisa riktigheten af det antagandet, att Tysklands gamla germaner utgjorde ett dolikocefalt, blondt och blåögdt folk. Därmed är dock icke sagdt, att de icke redan i forntiden i sig upptagit främmande element. Tvärtom vet man ju, att de hade för sed att göra sina fiender till slafvar; och mer och mer har man sökt visa, att de togo sina slafvar äfven ur de folk, som de funno före sig i de länder där de slogo sig ned och som de därvid underkufvade. På detta sätt är det lätt begripligt, att äfven, om än jämförelse- vis fåtaliga, brakycefala element ingått i de germaniska folkens sammansättning: Man får därför icke begära, att de forna germanerna skulle utgöra en alldeles ren och oblandad ras, hvilket väl knappast något folk på jorden är, men till sin stora, hufvudmassa tillhörde de en bestämd rastyp med utpräg- lade raskaraktärer. Det är dock icke i Tyskland som man numera må söka de rena återstoderna af den forna germaniska folkstammen. Språket finnes kvar, men folket är, i stort sedt, ett annat. Denna sanning, huru motbjudande den än må vara för den