Från det första Ryska Naturforskaremötet i S:t Petersburg den 9-17 Januari 1868 / meddelanden af Otto E.A. Hjelt.

  • Otto E. A. Hjelt
Date:
1868
Catalogue details

Licence: Public Domain Mark

Credit: Från det första Ryska Naturforskaremötet i S:t Petersburg den 9-17 Januari 1868 / meddelanden af Otto E.A. Hjelt. Source: Wellcome Collection.

Provider: This material has been provided by The Royal College of Surgeons of England. The original may be consulted at The Royal College of Surgeons of England.

    20/30 page 20
    svagare och en starkare dosis är nödvändig för att framka; samma fenomener, hvilka man erhåller vid hufvudets frånva Följakteligen innehåller hufvudet en mycket starkare apparat återhålla eller hindra enkla reflexer. c) Verkan af kodein är i några hänseenden motsatt verkan, curare. Det retar i hög grad rörelse- och känselcellerna och ter en sådan utmattande retning inträder som följd deraf en perr af hämning i såväl dessa, som andra elementer, Kodeinet framkl lar tetanus, som utvecklar sig successivt. Verkan af kodeinet på sidodelen af nervsystemet är utomi dentligt karakteristisk. Denna verkan skiljer sig från dess verkan på andra delar i det hänseendet, att man här finner långvarig och stark retning utan något tetaniskt tillstånd, d: dan perioden af hämning framträder ganska svagt. Kodeiii framkallar en fullständig erektion och uttömning af säd hos 1 nar af Dytiscus, hvarvid man observerar en sammanpressni af bukens ryggleder framifrån bakåt och i följd häraf blodi rörelse (återflytning) till sidodelarne. Genomskärning af förenu garne emellan bröst- och bukganglierna, äfvensom genomskärni af olika nerver ha tydligt visat, att erektionen och sädesflytnincj betingas lika mycket af sidonerverna, som af de nerver, som rc buklederna I allmänhet hafva de gjorda undersökningarne ådagalai a) tillvaro af de apparater hos insekterna, som hindra eller häli ma reflexen, b) af bestämda reflexionsapparater (känsel- och i relseceller samt isolerade föreningar emellan dem.) Den histologiska undersökningen ådagalade tillvaron af bi] lara och multipolara celler. i , 23. Hr Gwosdew fästade uppmärksamheten derpå, att ’ asphyksien äga två momenter praktisk vigt, nemligen bestämn: gen af den tid, när lifvet öfvergått till död och bestämningeni den asphyktiska döden på lik. För att bestämma dödsmomen måste man taga i betraktande pupillens förändring vid asphykl Denna förändring är trefaldig: sammandragning, utvidgning o. en ytterligare sammandragning. Pupillens trefaldiga förändri sammanfaller med tre vigtiga momenter af asphyksien: med in tationen, det medvetslösa tillståndet och organismens död. M
    digitised image 1
    digitised image 2
    digitised image 3