Studier öfver mjölkdentitionen och tändernas homologier hos Chiroptera / af William Leche.

  • Wilhelm Leche
Date:
[1875]
Catalogue details

Licence: Public Domain Mark

Credit: Studier öfver mjölkdentitionen och tändernas homologier hos Chiroptera / af William Leche. Source: Wellcome Collection.

Provider: This material has been provided by The Royal College of Surgeons of England. The original may be consulted at The Royal College of Surgeons of England.

    34/58 (page 32)
    der i underkäken pm. I är lägre än pm. 2, hos Miniopterus Schreibersii Natt., der i underkäken pm. 1 är något lägre än pm. 2 och möjligen hos några få arter till af slägtet Vespertilio. Från dessa arter med väl utvecklad pm. 2 kan man följa pm. 2’s gradvisa aftagande i storlek till det stadium, som torde vara det allmännaste bland de med -f kindtänder försedda Vespertiliones, att näm- ligen pm. 2 ej blott, som antydt, är betydligt mindre än pm. 1, utan äfven ofta trängd ur tandraden inåt. Af interesse är variationen i detta afseende hos sådana arter, som stå hvarandra mycket nära. Så skiljer sig den något min- dre Vespertilio adversus Ptrs. endast derigenom från V. adversus var. am- boinensis, alt hos den förra undre pm. 2 är betydligt mera utvecklad än hos den senare. Hos V. caliginosus Tom., som är nära beslägtad med de sistnämda formerna, är öfre pm. 2 mera utvecklad än hos dessa 3). Ett exempel på indivi— duel variabilität anför Fatio 4). Han har nämligen funnit, att hos en varietät af Vespertilio mystacinus Leisl., nämligen var. nigricans, pm. 2 i båda käkarne är betydligt mera reducerad, än livad som är vanligt hos den typiska formen. På grund af noggrant studium af ett större antal exemplar af dessa former anser sig F; böra betrakta var. nigricans såsom en endast genom mindre kroppsstorlek och mörkare färg karakteriserad ras af V. mystacinus, enär de anförda olikheterna i tandbyggnaden ej äro konstanta, i det stundom äfven den vanliga V. mystacinus företer de för var. nigricans karakteristiska egendomligheterna med afseende på pm. 2’s storleksförhållanden. Hos många Vespertiliones uppnår pm. 2 en så ringa utveckling (t. ex. hos V. Davidii Ptrs. och V. pilosus Ptrs. 5) i båda käkarne, hos V. dasycneme Boie i öfverkäken), att den med skäl kan anses för rudimentär (]o: funktionslös), och från detta tillstånd till dess totala försvinnande är ej något synnerligen stort steg 6). Ofvergå vi till de Vespertiliones, som utmärkas genom kindtandformeln pm. j (p2: i * D m. t (2.1 4 l + D> så kunna vi hos dessa följa den gradvisa reduktion 1 storlek, som öfre pm. 1 undergår. Bland de europeiska Vesperugo-arterna bilda de närbeslägtade V. Nathusii—pipistrellus—Kuhlii—maurus och vidare V. Leisleri ■—noctula en serie, som visar en dylik reduktion. Hos V. Nathusii är öfre pm. 1 3) Peters: Monatsberichte d. Akad. d. Wissensch. zu Berlin. 1866, pag. 400—401. 4) 1. c. pag. 90—94. 5) Peters: Monatsb. etc. 1869, pag. 402—403. 6) Alldeles afvikande från de öfriga är enligt Temminck (1. c. Vol. II, pag. 220) V. jpapillosus Tem., enär antalet kindtänder minskas ”par la chute de la premiére tres petite fausse molaire”.