Tillägg till tabellerna i friskgymnastik för Gymnastiska Centralinstitutets lärokurser.
- Date:
- 1913
Licence: In copyright
Credit: Tillägg till tabellerna i friskgymnastik för Gymnastiska Centralinstitutets lärokurser. Source: Wellcome Collection.
41/148 page 39
![för utfa]Isställningar m. m., om man begär, att dessa i sig själva rena och vackra former ej må för mycket vanställas. Utfallsställ- ning i dess fulla bestämdhet är ej en enkel uppgift. Därav måste följa uppskjutning o. a. ändringar (jfr tab. 4, 5) af åtskilliga Rr, synnerligen om mycken olikhet råder mellan lärjungarna i utveck- ling. Bristande krafter hindra dem att bibehålla varje betydligt ansträngande »arbetsställning», vilket dock ej får föranleda alltför många ställningars uteslutande. I löpning och därmed besläktade Rr, i enklare fria hopp m. m. är deras behov åtminstone jämlikt med vuxna mäns och ynglingars, ehuru förmågan är underlägsen för betydligare höjder och längder. Måttligt begagnas därför (skiftes- vis) de rytmiska Rr 4 tab. 8—12 tidigt för barn. I djuphopp är förmågan relativt överlägsen för betydliga höjder hos små svaga gossar, om jämförelsen tillika inbegriper deras ringa krafter i nästan alla andra avseenden. I fråga om bruket av Frambågligg. utg. och bå- lens nedåtböjning ur samma utg. o. a. d. äro småbarn tydligen över- lägsna fullt utbildade människor av båda könen. I klättringar är behovet större, förmågan mindre på visst sätt än hos vuxna, näm- ligen till åstadkommande af svårare konststycken. I Överslag är både behovet och förmågan tämligen lika inbördes hos båda åldrarna, om nybörjare undantagas enl. § 7. För dessa Rr med flera liknande ss. Valvgr. st. ställn. med stöd (ävensom R.-böjn. framåt) hava de större fallenhet än trettioåriga män, oaktat de röja svårighet för alla växelsidiga Rr i Spännböj. ställn. Men denna skenbara motsägelse beror uppenbarligen på den ännu betydliga eftergivligheten i flera leder, vilket kan inses af andra liknande fall. Ett sådant är den allbekanta »ledrörelse», som af gammal folksed utgör en huvudsak bland mindre konstmakares »stycken» och somligstädes (ehuru ej här) även i gymnastik, bestående däri att benen »spräkas» snett ut tills sätet berör marken. Färdigheten däri tilltager betydligt ge- nom så mycken övning, som ägnas den; men vanligen hava mycket små barn även utan gymnastik stor rörlighet framåt i höftleden o. s. v., varför de lätt med ringa hjälp utan fara kunna föra foten till munnen, ett obetydligt konststycke, vars svåraste stegring (att »lägga foten bakom örat») ännu någon gång ses brukas bland menige man för att visa sin vighet intill senaste åldern. — Övningar till- hörande tab. 14 underavdelningarna 2, 3, 4, och andra därmed besläktade överväga betydligt till antalet i alla äldre »behandlingar» för gossar: ända till 6 liäf-Rr (inbegripna slingringar) i varje dag- övning, vars hela antal af Rr utgjorde 11 —12 utom enkla bestämda ordnings-Rr (f 76), löpning m. m. De nämnda underavdelningarna](https://iiif.wellcomecollection.org/image/b28054775_0041.jp2/full/800%2C/0/default.jpg)
