Naturhistoriens studium i Finland under sjuttonde och adertonde seklet / tecknadt af Otto E.A. Hjelt.
- Otto E. A. Hjelt
- Date:
- 1868
Licence: Public Domain Mark
Credit: Naturhistoriens studium i Finland under sjuttonde och adertonde seklet / tecknadt af Otto E.A. Hjelt. Source: Wellcome Collection.
Provider: This material has been provided by The Royal College of Surgeons of England. The original may be consulted at The Royal College of Surgeons of England.
28/202 page 24
![på fortgången af den botaniska vetenskapens utveekling oeli allmänna tillstånd under Tillandz’ tid. Sedan de gamles kunskap om vexterna blifvit föremål för forskning och så- lunda gifvit den första anledningen till deras undersökning, sökte man i början ordna sitt hemlands vegetation under de äldsta författarenes uppgifter och fann större tillfredsställelse i åtei-finnandet af något äldre förloradt, än i sökandet efter nytt. Det var naturligt, att vetenskapen vid sin pånyttfödelse sökte sig en utgångspunkt på det gamlas, det traditionellas område, och först då, när denna var gifven, kunde hon i naturen börja göra sina lärospån. Ehuru utan spår af system, lemna de första arbeten vi äga i botaniken ge- nom den ungdomliga lefnadsfriskhet, det för naturen öppna sinne, som innebor dessa alster af en hel lefnads rastlösa, försakande forskning, dock en verklig tillfredsställelse för den, som endast söker natur. „Botanikens fäder i ].6;de seklet voro icke sin tids skolastiske lärde, (ty desse hafva nästan alltid föraktat det stora i naturen för dess enkelhet), utan några obemärkte tyska skollärare, som lefde för och ibland det evigt ungdomliga; blommorna i menniskolifvet och pa fälten“. (El. Fries). Också har den botaniska vetenskapen att för sin första bearbetning tacka sådana män som Otto Brunfels, Hier. Bock, Conr. Gesner m. fl. Behofvet af en systematisk anordning vaknade först då, när det speciella genom sin olikartade mångfald blef tryc- kande och hvarken den alfabetiska följden eller uppställ- ningen efter vexternas medicinska nytta var tillfredsställande. Den första systematiseringen (af Lobelius) var också den naturligaste eller den, som grundade sig pa yttre likhet. Andr. Caesalpinus vågade likväl snart, sedan C. Gesner och Fab. Columna fästat uppmärksamheten på enskilda delars vigt, att uppställa det första fruktiflkationssystem. Han](https://iiif.wellcomecollection.org/image/b22432590_0030.jp2/full/800%2C/0/default.jpg)
