Lärobok i menniskokroppens anatomi / af T. J. Hartelius.

  • Truls Johan Hartelius
Date:
1893
Catalogue details

Licence: Public Domain Mark

Credit: Lärobok i menniskokroppens anatomi / af T. J. Hartelius. Source: Wellcome Collection.

    14/304
    företeelser är, att de framträda utan att åtföljas af någon väsentlig förändring hos de kroppar, genom hvilka de upp- komma. Sådana naturföreteelser kallas fysiska och veten- skapen om dem fysih. Det gifves ett annat slag af naturföreteelser, som åtföljas af väsentliga förändringar hos föremålen. Olja, ved o. s. v. brinna och, som det heter, förtäras. De förändra form, öfvergå i kolsyra och vatten som ha helt olika form och egenskaper med olja, ved. Sådana naturföreteelser kallas kemiska och vetenskapen om dem kemi. Slutligen finna vi företeelser af egenartad beskaffenhet hos lefvande föremål — växter och djur. Dessa, nämligen växter och djur, ega förmåga att upptaga födoämnen och göra dem likartade med sina egna beståndsdelar; växten och djuret näras, utvecklas och tillväxa. Sådana företeelser, som endast äro möjliga hos lefvande föremål, kallas fysiologiska och vetenskapen om dem fysiologi. För att lära känna växt-, djur- eller menniskokroppen fullständigt, är det nödvändigt att sönderdela den, hvaraf be- nämningen anatomi, som betyder sönderdelning, har gifvits åt den vetenskap, hvilken beskrifver växt-, djur- eller mennisko- kroppens olika delar. Jemför man kroppens olika delar hos menniskan med motsvarande hos djurens, eller olika djurs motsvarande kroppsdelar sins emellan för att undersöka likhet och olikhet, uppkommer benämningen jemförande anatomi {Anatomia comparativa). Anatomien indelas uti allmän och speciel. Den förra beskrifver enklare delar, som tjena till kroppens sammansätt- ning det vill säga celler, som bilda väfnader, och väfnader, som bilda organ. Den kallas äfven mikroskopisk anatomi,, emedan studiet af dessa små delar erfordrar mikroskopets tillhjelp. Benämningen väfnadslära {Histologia), som den också kallas, förskrifver sig derifrån, att den förklarar på hvad sätt de kroppsliga väfnaderna uppkomma. Den senare, den spe- ciella anatomien, beskrifver de särskildta delarna hos den normalt utbildade kroppen. Här kunna olika metoder an- vändas. Indelas kroppen uti olika regioner, och delarna och deras läge till hvarandra beskrifvas tillsammans, så får detta förfarande benämningen topografisk anatomi eller äfven kirur-
    digitised image 1
    digitised image 2
    digitised image 3