Om national-uppfostran : med särskildt afseende på national-försvaret / af Aug. Georgii.

  • Georgii, Augustus.
Date:
1869
Catalogue details

Licence: Public Domain Mark

Credit: Om national-uppfostran : med särskildt afseende på national-försvaret / af Aug. Georgii. Source: Wellcome Collection.

    39/54 page 37
    sednare decennier i Sverige på åtskilliga sätt declinerat *). Att dömma af egen erfarenhet, fann förfin dock vid sitt sista besök i fäderneslandet, att en återgång till det bättre inträdt, åtminstone med afseende på de unga militärernas och skol- ungdomens hållning under fäktöfningar o. s. v. Men om en inspektion skall vara af någon nytta, såsom kontrollerande och ledande, måste den ske årligen, så v i dt möjligt på bestämda tider. Således borde universiteterna, högre elementarläroverk och folkskolelärareseminarier, öfver hela riket, årligen inspek- teras, och de lägre elementarläroverken åtminstone hvart annat år. Folkskolans inspektion har redan blifvit omnämnd, äfven- så huru den inspektion bör anordnas, som skulle hafva att öfvervaka mellanålderns exercisöfningar vid kyrkovallen. — Det må bero af omständigheterna, huruvida det blir lämpligt *) Det har omförmälts, att fur omkring ett år sedan, då några officerare kommo öfver fråu Danmark i akt och mening att försöka sig i fäktning med några af sina svenska bröder, ingen, icke ens vid Centralinstitutet, var färdig att upptaga den ka- stade handsken. Sålunda bltf ett gammalt nederlag mer än hämnat, nemligen allt- sedan Lings yngre dagar, då han, ännu fäktmästare i Lund, for öfver incognito till Köpenhamn och besegrade alla dervarande fäktare. Förfm påminner sig en anekdot, som omförmäler, huru Ling emoctog och affär- dade en uppmaning i samma rigtuing, som den först anförda. Några år efter Carl Johans ankomst till Sverge anlände en fransk fäktmästare till Stockholm som, säker på sin öfverlägsenhet, utmanade Ling till en assaut d'armes. Utmaningen icke allenast antogs, men Ling, som af naturen hade svag syn, utfäste sig att dervid låta sina ögon bli öfverbundna och att hålla floretten bakom ryggen, dock i den ställning att han hastigt kunde framföra den för att efter behof af värja anfallet. Efter att hafva parerat de tre första anfallen, afväpnar Liog i det fjerde sin skicklige utma- nare; och så slutades helt hastigt ett försök, som skulle ådagalägga den dåvarande franska fäktningens företräden framför deu svenska. Förfm har hört denna idrott på sednare tider betviflas likasom äfven Lings förmåga att på det blottade bröstet kunna emottnga siötar med värjspetsen och vill derför anföra följande: Ofta nog på fäktsalen, innan Lings helsa var bruten, brukade han, då han ville bevisa att känsla hos fäktaren icke blott borde fiunas i handen, att ställa sin sjelf i gardeställning, men med hufvudet bortvändt och floretten bakom ryggen och var alltid i rätt ögonblick framme med vapnet för att möta och afvärja stöten ; åt minstone misslyckades förf. o. a. närvarande vid alla angrepp, som de uppmuntrades att göra med största kraft och ha- stighet. Beträffande den sednare eller att kunna emottaga en värjstöt, rigtad mot det blottade bröstet, sä lefver lyckligtvis ännu en bland Lings elever, som rigtigt kunnat eftergöra detsamma. Dylika idrotter, ehuru onekligen bisaker, borde ej så snart tillåtas försvinna fråu svenska faktsalar.
    digitised image 1
    digitised image 2
    digitised image 3