Rörelselära / omskrivning av Allan Broman.

  • Ling, Hjalmar, 1820-1886.
Date:
1949
Catalogue details

Licence: In copyright

Credit: Rörelselära / omskrivning av Allan Broman. Source: Wellcome Collection.

    25/138 (page 23)
    Nackdelen, som förmedlar sammanbindningen och rö¬ relsen mellan skallen ocli de två översta halskotorna, är synnerligen intressant. Den är en sammansatt led, tvenne samverkande leder, nämligen: den övre mellan nackbenet (os occipitalis) och första halskotan (Atlas); den nedre mellan Atlas och den andra halskotan (Epistropheus). I den första av dessa leder (articulatio atlanto-occipi- talis) sker endast fram- och bakåtböjning, nickning, ofta ofrivillig hos åldringar. Någon ringa sidoböjning torde även förekomma, men är så obetydlig att den kan förbi¬ ses. Den nedre leden (artic. atlanto-epistrophica) är en vridled, i vilken rörelsen sker runt andra halskotans tagg¬ utskott, varvid huvudet sänkes en obetydlighet. Själva vridningen har en bana av ungefär 30°, då den är in¬ skränkt till enbart denna led, utan att de andra hals¬ kotorna deltaga i rörelsen. Men i gymnastikens ”huvud¬ böjningar” ocli ”huvudvridningar” deltaga även de andra halskotorna. Dessa rörelser äro således egentligen rörelser för halsdelen av ryggraden, vilket man bör komma ihåg. På grund av samarbetet mellan de båda översta hals¬ kotorna och nackbenet, samt de andra halskotornas del¬ tagande i huvudets rörelser, är rörelseförmågan i denna, den översta delen av ryggraden, mycket fri åt alla håll. Ryggraden. Ryggraden, ryggrads- eller kotpelaren, fordrar gymnas¬ tens fulla uppmärksamhet. Den utgör kroppens axel. Extremiteterna, lemmarna, spela en jämförelsevis mindre roll i ryggradsdjurens — alltså även i människans — byggnad, där de tjäna som grip- eller förflyttningsorgan. De för livet viktiga funktionerna tillhöra bålens organ. Ryggraden bildar en kedja av synarthroser och bör från rörelsesynpunkt betraktas som en enhet. Den består av 24 kotor lindrigt rörliga mot varandra, men vars sam¬ manlagda rörlighet utgör ryggradens mångfaldiga förmåga av böjning, sträckning, vridning, vändning i olika kom¬ binationer. Härtill kommer de 5 kotor, som äro samman¬ vuxna till ett ben, kors- eller sacral-benet, samt de 4 å 5 rudimentära svanskotorna. Av de rörliga kotorna höra 7 till halsdelen, 12 till bröstet och 5 till länden. Varje kota bildar en ring, vilken