Rörelselära / omskrivning av Allan Broman.

  • Ling, Hjalmar, 1820-1886.
Date:
1949
Catalogue details

Licence: In copyright

Credit: Rörelselära / omskrivning av Allan Broman. Source: Wellcome Collection.

    40/138 page 38
    En schematisk bild av skuldergördeln och bäckenringen visar deras likheter och olikheter ganska tydligt. Den förra tillåter större rörlighet för armar och händer, den senare större styrka för att uppbära kroppstyngden. Vi lägga även märke till lårbenshalsen, med dess huvud, skeva ställning mot bäckenets ledpanna, nyttigt att komma ihåg, när man söker att analysera benets rörelser i höft¬ leden. Höftleden är en kulled och som sådan den fullständi¬ gaste i vår kropp. Ledhuvudet — caput femori — är så tätt inpassat i och omslutet av bäckenets ledpanna, att lufttrycket ensamt är tillräckligt att bära hela benets tyngd, även om de ligament, som omgiva leden, blivit avskurna. Skulderleden är ofta utsatt för luxation, höft¬ leden sällan, ty där fordras ett mycket kraftigt våld för att åstadkomma dylik skada. Snarare brytes lårbenshal¬ sen. Starka ligament förbinda lår- och höftben och tjäna till att öka ledens styrka. Av dessa har ligamentum ilio- femorale, eller som det också kallas lig. Bertini, mycket stor betydelse för hela vår kroppsställning. Det är upptill fästat vid den nedre spinan av ilium och nedtill med trenne flikar vid den skrovliga linje, som på lårbenet sträcker sig mellan de båda trokanterna. Det är det star¬ kaste ligamentet i vår kropp, utgör en fast förbin¬ delse mellan lårben och bäcken, är så ”hårt ansatt” att det hindrar bäckenets stjälpning bakåt, eller, om man räknar från andra hållet, benets bakåtföring i höftleden. Människans upprätta hållning vore därför icke möjlig utan en insvängning i ryggens lumbaltrakt, lumbalkurvan.
    digitised image 1
    digitised image 2
    digitised image 3